En liten förklaring till den dåliga uppdateringen
Det här är då mest riktat till hur jag känner för... ungefär allt som inte är umgänge* med familj och vänner.
*prat om jobb, jobb, åter jobb och andra ansvar räknas inte in under umgänge - fem poäng till den som klockar den logiska följden av detta.
I alla fall. Så här känner jag.
Det kändes rätt bra efter en underbar vecka i Alperna. Men den bra känslan försvann ungefär precis omedelbart när fötterna landade på Arlanda. Bortblåst. Det var inte alls någon spänning som när jag kom hem från förra resan. Det var bara hopplöshet.
Just nu känner jag mig smått deprimerad och det har nog främst att göra med bristen på vardagssyssla. Eller ja, jag har ju haft en vardagssyssla den senaste månaden, men den har resulterat i ungefär exakt ingenting. Förutom ångest och en växande kärlek till planekonomin dårå.
Men om man bortser från allt sånt så kan man ju glatt konstatera att jag lyckades få till ett A på sista tentan (pappas spontana kommentar var typ; "det bevisar ju bara hur löjligt enkel den där kursen var"... Han får mig alltid på bättre humör.) Fick dessutom en inte så liten livsglädjeboost av att promenera och hänga med Mira (systerdottern) idag. Det behövdes.
Nu ska jag försöka sova igen.
Kommentarer
Postat av: Tess
<3 hundra kramar
Trackback