Life Is A Pigsty

I föreläsningens halvtid sprang jag iväg till Pressbyrån för att köpa en stoor kaffe. När jag stod i kön och lät blicken vandra lite runt i butiken fastnade den på en otroligt söt tjej. Våra blickar möttes, hon log och jag besvarade det med att snabbt titta ner i marken, förläget. När hon hade hällt upp sitt kaffe stod jag fortfarande i kön och våra blickar möttes återigen. Den här gången mäktade jag med att besvara med ett leende, men när hon gick förbi mig lyckades jag absolut inte formulera några ord. Istället stod jag bara där, stum, och leendes som ett fån. Hon gick iväg nånstans och jag gick så småningom tillbaka till min föreläsning och började idealisera.

Vilken jävla succé.