Life Is A Pigsty

Det känns som om jag inte har varit hemma på jättelänge...  Även om det bara är typ fyra dagar. Jag har sovit på en bäddsoffa på Körsbärsvägen i ett par nätter nu. Mestadels för att jag är lat och inte pallat åka hem. Delvis för att det inte alls är kul att komma hem till en stor, tom och mörk villa klockan två på natten för att spendera en massa timmar själv och sen ligga och dra sig i sängen till eftermiddagen för att ingen väcker en och får en att aktivera sig. Jag blir sällskapssjuk och så lyckas dagarna alltid flyta iväg väldigt fort. När jag vaknade imorse hade jag ingen aning om vilken veckodag det var. Typ som när man hade sommarlov när man var liten. Lite nostalgi över det. Heroes of Might and Magic-spelandet med Steffe var jävligt mycket nostalgi det med -  vilket får mig att tänka på min kassa dygnsrytm. Jag har inte gått och lagt mig innan klockan fyra på drygt en vecka. I torsdags gick jag och la mig klockan nio på morgonen. Ahh på fredag morgon dvs. Fan vad allt det kommer att slå tillbaka mot mig imorgon bitti., då jag faktiskt måste gå upp tidigt.

Jag har ångest för ovanlighetens skull. Jag borde ha gjort en massa saker, men som vanligt har dessa aktiviteter skjutits upp. Herregud, jag har inte ens fixat med alla saker som var med till Arvika. Idag, två veckor efter att jag kom hem, slängde jag in mina pjucks i tvätten och blev klar med rengöringen av kylboxen (som jag för övrigt började rengöra för typ en och en halv vecka sen). Nu är iaf mamma hemma igen - hon brukar alltid vara bra på att rycka upp mig; typ väcka mig innan två på dagen och faktiskt se till att jag gör nåågot produktivt innan nio på kvällen. t.ex.

Nåja, nåt jag faktiskt känner mig lite stolt över, är att jag har börjat träna igen. Det var ett halvår sen jag gymmade sist. Helt jävla otroligt vad fort tiden går. Givetvis har jag fått sänka kraftigt i en jävla massa övningar och givetvis har Steffe gått om mig big time. Men det ska jag ta igen! Den här veckan är det hårt träningsläger inför Kaknäscupen på lördag. Imorgon blir det tredje gympasset på lika många dagar och förutom ännu mer gymmande, tänkte jag även hinna med tre löppass och en boxningsträning innan onsdag, då det är dags att låta kroppen återhämta sig och toppa formen till fotbollsturneringen.

Ahh, jag hade egentligen inget särskilt att säga, kände bara för att skriva om... Ingenting. Som vanligt. Nu borde jag försöka sova igen, eftersom jag ska upp halv tio för att gå ut och springa.

Aja, natti natt!

Dagens låt: Arcade Fire - intervention

Arcade Fire passar jättebra så här på natten då man inte kan somna. Lugnt och harmoniskt, men ändå uppåt...

ps. Jaa, jag ska skriva om Arvika. Jag tänkte att jag skulle göra det när jag jobbade, då jag ändå inte hade så mycket att göra. Men nu fick jag inte något jobb den närmaste tiden så ahh... Det kommer så småningom iaf! ds.