Life Is A Pigsty

Hela dagen har jag gått runt som ett jävla vrak, feta ringar runt ögonen, dåligt humör, allmän seghet och allt har bara känts kasst (den enda ljuspunkten var att mormor kom hem från sjukhuset och mådde bra).

Sömnproblem är väl något jag tampas med varje söndag. Man kommer hem sent på lördag, sover ut fram till tidig eftermiddag på söndagen och har sedan svårigheter med att somna på kvällen. Fine, det kan jag ta. Men att sova 6 timmar båda helgnätterna och sedan vara sjukt trött hela dagarna precis fram till att jag ska gå och lägga mig är ju bara orättvist. Det konstiga är att jag känner mig jävligt trött. Jag kan bara inte somna. Har legat och vridit mig till och från i tre timmar nu.

Varför kan jag inte bara få sova och vakna, utvilad, för en gångs skull? Jag måste egentligen inte vara utvilad. Men gärna nåt annat än att genomleva hela morgondagen helt apatisk, trots fyra koppar kaffe.

Ok, en till bra grej har hänt idag. Jag har återupptäckt låten Only Love Can Break Your Heart med St Etienne. Varför jag glömde bort den vet jag inte. Den är ju helt sjukt bra.