Fem år går otroligt fort
Du faller handlöst framför mig
på din väg mot okända land
Och när din sjukdom tagit dig
ska jag ge någon gata ditt namn
Tar fram vår kamera
Tar ännu en bild
Där du bara ler och ligger still
Det verkar så enkelt vännen
Ändå är det så obegripligt svårt
Ja, det verkar så enkelt vännen
Men ingenting i denna världen var
väl någonsin lätt att förstå
Vila I Frid, Mia.
på din väg mot okända land
Och när din sjukdom tagit dig
ska jag ge någon gata ditt namn
Tar fram vår kamera
Tar ännu en bild
Där du bara ler och ligger still
Det verkar så enkelt vännen
Ändå är det så obegripligt svårt
Ja, det verkar så enkelt vännen
Men ingenting i denna världen var
väl någonsin lätt att förstå
Vila I Frid, Mia.
Stockholm vaknar långsamt...
...och jag är pigg för en gångs skull! Tack vare den här softa helgen lyckas jag alltså vakna upp rätt tidigt en morgon och känna mig utvilad. Efter förra helgens galet roliga road-trip och den här veckans sömn-debacle var det rätt skönt att ladda batterierna hela helgen.
I fredags var jag och skrev på kontrakt för studentflaket. Den tidigare innefunna laddningen inför vårens studentrelaterade aktiviteter försvann nån gång nu i veckan, då jag isnåg att det var för lång tid kvar för att det skulle vara ok att går runt och längta. Vår skiva kommer att hållas på en restaurang vid namn Republik, som tydligen har jättegod mat, i Vasastan en söndagkväll. Vid middagen finns det inte plats för egna gäster och till eftersläppet får man dra med sig fem personer. Det kan väl bli kul. Det hade nog varit roligare om vår klass och parallell-klassen hade haft grym sammanhållning osv. Men hey, så länge alla andra är nöjda så klagar jag inte. Majoritetsbeslut och allt det där. Göta Källare en onsdag med större middag och 650 pers på eftersläppet kunde ju blivit roligare. Nåja, det ryktas om att det även blir en annan skiva, en lite mer personlig sådan.
Fortfarande med alla sköna vinterplagg från Filippa K, som jag tidigare stått och suktat efter, i tankaran var det dags att gå på manifestation. En massa folk. Värdelöst ljud. Det man hörde av talen var väl saker man läst ett hundratal gånger i tidingarna de senate dagarna (ahh just det, jag har börjat läsa tidingen på morgnarna - prettopoäng, enligt några). Men men, man visade väl sitt stöd...
Sen drog jag hem och kolla på film med mamma. På lördag gick jag upp klockan 06:40(!!). Helt jävla sjukt. Tror nog inte jag har gått upp så tidigt (om man inte räknar med resor osv) på typ... Jävligt länge. Mitt nya jobb stod på schemat denna morgon. Haha. "Jobb". Det här måste varit den absolut softaste sysslan att få betalt för. I fyra timmar, medan det satt ett gäng snygga tjejer och skrev sina tentor framför mig, satt jag och pluggade matte. Visst, jag hde lite sysslor att göra under tiden, men om man jämför hur effektivt jag brukar plugga med hur effektivt jag pluggade nu, så kan man egentligen konstatera att jag fick betalt för att sitta och studera intensivt, samt lyfta blicken lite då och då för att titta på söta tjejer och se till att de inte fuskade. Haha, jag kommer nog trivas rätt bra på mitt nya jobb.
Eftermiddagen spenderades på Moderna Muséet med Nea och min mor. Fotoutställningen vi såg visade bilder som hade lyckats fånga i princip allt som är tragiskt i Sverige. Alla små byhålor och fula städer (tänk Fucking Åmål, Masjävlar och Fyra nyanser av Brunt) med alla dess invånare vars ansisktsuttryck vittnade om en längtan. Längtan att bryta seden och flytta hemifrån och bli något. Svensk landsbygd känns väldigt lik den Amerikanska, iaf enligt de bilderna som visades.
Därefter satte vi oss på bussen för att åka ut till chokladmässan och svulla godsaker. När vi kom fram upptäckte vi dock att kön var lite väl lång (fan vad många tjockisar det finns förutom en själv och Nea, givetvis) så vi drog iväg till Östermalmstorgs tunnelbana och köpte chokladtryfflar på VI istället. Sjukt gott.
Middagen hos mormor var också god, polsk husmanskost, mmm... Sen drog jag hem och kolla på fotbollen och däckade tidigt.
Idag är det Manu Chao! som jag har väntat! Synd bara att jag har tröttna på den nya skivan. Nåja, hoppas han kör en massa gammalt gott.
Apropå nya skivor så börjar jag digga Kents nya rätt rejält. Första lyssningarna var rätt sega och inget särskilt alls. Nu har den växt! Som vanligt med Kent mao... Columbus är givetvis favoritlåten än så länge.
*lovar att försöka blogga mer i veckan*
I fredags var jag och skrev på kontrakt för studentflaket. Den tidigare innefunna laddningen inför vårens studentrelaterade aktiviteter försvann nån gång nu i veckan, då jag isnåg att det var för lång tid kvar för att det skulle vara ok att går runt och längta. Vår skiva kommer att hållas på en restaurang vid namn Republik, som tydligen har jättegod mat, i Vasastan en söndagkväll. Vid middagen finns det inte plats för egna gäster och till eftersläppet får man dra med sig fem personer. Det kan väl bli kul. Det hade nog varit roligare om vår klass och parallell-klassen hade haft grym sammanhållning osv. Men hey, så länge alla andra är nöjda så klagar jag inte. Majoritetsbeslut och allt det där. Göta Källare en onsdag med större middag och 650 pers på eftersläppet kunde ju blivit roligare. Nåja, det ryktas om att det även blir en annan skiva, en lite mer personlig sådan.
Fortfarande med alla sköna vinterplagg från Filippa K, som jag tidigare stått och suktat efter, i tankaran var det dags att gå på manifestation. En massa folk. Värdelöst ljud. Det man hörde av talen var väl saker man läst ett hundratal gånger i tidingarna de senate dagarna (ahh just det, jag har börjat läsa tidingen på morgnarna - prettopoäng, enligt några). Men men, man visade väl sitt stöd...
Sen drog jag hem och kolla på film med mamma. På lördag gick jag upp klockan 06:40(!!). Helt jävla sjukt. Tror nog inte jag har gått upp så tidigt (om man inte räknar med resor osv) på typ... Jävligt länge. Mitt nya jobb stod på schemat denna morgon. Haha. "Jobb". Det här måste varit den absolut softaste sysslan att få betalt för. I fyra timmar, medan det satt ett gäng snygga tjejer och skrev sina tentor framför mig, satt jag och pluggade matte. Visst, jag hde lite sysslor att göra under tiden, men om man jämför hur effektivt jag brukar plugga med hur effektivt jag pluggade nu, så kan man egentligen konstatera att jag fick betalt för att sitta och studera intensivt, samt lyfta blicken lite då och då för att titta på söta tjejer och se till att de inte fuskade. Haha, jag kommer nog trivas rätt bra på mitt nya jobb.
Eftermiddagen spenderades på Moderna Muséet med Nea och min mor. Fotoutställningen vi såg visade bilder som hade lyckats fånga i princip allt som är tragiskt i Sverige. Alla små byhålor och fula städer (tänk Fucking Åmål, Masjävlar och Fyra nyanser av Brunt) med alla dess invånare vars ansisktsuttryck vittnade om en längtan. Längtan att bryta seden och flytta hemifrån och bli något. Svensk landsbygd känns väldigt lik den Amerikanska, iaf enligt de bilderna som visades.
Därefter satte vi oss på bussen för att åka ut till chokladmässan och svulla godsaker. När vi kom fram upptäckte vi dock att kön var lite väl lång (fan vad många tjockisar det finns förutom en själv och Nea, givetvis) så vi drog iväg till Östermalmstorgs tunnelbana och köpte chokladtryfflar på VI istället. Sjukt gott.
Middagen hos mormor var också god, polsk husmanskost, mmm... Sen drog jag hem och kolla på fotbollen och däckade tidigt.
Idag är det Manu Chao! som jag har väntat! Synd bara att jag har tröttna på den nya skivan. Nåja, hoppas han kör en massa gammalt gott.
Apropå nya skivor så börjar jag digga Kents nya rätt rejält. Första lyssningarna var rätt sega och inget särskilt alls. Nu har den växt! Som vanligt med Kent mao... Columbus är givetvis favoritlåten än så länge.
*lovar att försöka blogga mer i veckan*
Vad ska du bli när du blir stor?
Lycklig.